Skogstokig morsa och envisa unge!
Fy fan säger jag bara!
Ni som har barn och tror att 3, 4 och 5 års trots är jobbiga! Ha ! Jag trodde det med. Visst skriker slänger sig på golvet och är allmänt jävliga! Ja jobbigt! Men hade jag vetat att 6 år senare skulle det här komma som en riktigt fet jävla käftsmäll vet jag inte om jag hade lagt mig ner och självdött redan då!
Det här är den mest överjävliga unge jag någonsin mött! Hon skriker, himlar med ögonen när jag säger något, suckar, grinar, slår i dörrar, skiter i allt jag säger, ljuger! Ja allt!!!
Jag känner mig helt knäckt! Jag behöver en vecka själv i lugn och ro och under den veckan borde Lovisa vara på någon uppfostringsanstalt och veta hur det är att ha det jobbigt! Och att hennes fruktansvärt hemska morsa inte är så jäkla jobbig som hon faktiskt tror!
Och att om någon säger att man ska göra läxor, städa rummet, ta bort efter sig vid matbordet, ta upp skitiga kläder från golvet, ta upp rena kläder från golvet, gå och lägga sig, duscha, så innebär inte det att man varje gång MÅSTE helt maniskt ställa till med en sen som sen leder till århundradets bråk som sen slutar med att hon ligger och grinar för att hon inte klarar av att få skäll när mamman hon drivit till vansinne är så förbannad att hon har blodsprängda ögon gapar så spottet flyger och är på väg att skicka ut ungen genom fönstret.., att då komma på att det va dumt att bete sig illa och säga att man var dum som gjorde så och då tro att man ska slippa prata om det mer...
Ja jag säger då det!
Att vara mamma är fan det mest ouppskattade "jobb" man någonsin kunnat ge sig själv och ändå är man villig att göra det igen! Är man sjuk i huvudet då?
Och oavsett ovanstående text så älskar jag det monstret mer än mitt eget liv!
Skenet bedrar! Hon är INTE lika snäll och foglig som hon ser ut!
