Och där kom den!!

Skriket från Lovisa som låg nere i soffan , jag kastar mig upp och hör Lovisa gråta mamma jag spyr.

Fan fan fan fan! I soffan, på mattan på min filt som jag sytt och som tog mig 100 år och dig sig själv.

Tvi fasen! Nu är det skurat och tvättmaskinen är startad och mattan ska till kemtvätt.

Lovisa ligger bredvid mig och har precis somnat om och det sista hon sa innan hon somnade var " men jag kan väl gå till skolan imorgon mamma?"

Gaaaahhh nu är det väl bara att vänta så börjar jag med så skiter det sig i hoppningen imorgon. Bitter? JA!!! Jag hinner inte det här mer!!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0